Varför ska Västernorrland ha dyrare vård än Gävleborg?

Socialdemokraterna och Moderaterna försöker få människor i Västernorrland att tro att det egentligen inte finns några alternativ för hur sjukvården kan organiseras. När ekonomin inte går ihop ska verksamheter bort, vården koncentreras till färre platser och människor resa längre för att få hjälp.

Vi menar att det är precis den utvecklingen som måste brytas. För det finns andra sätt att organisera sjukvården. Det behöver vi inte resa långt för att se. I Region Gävleborg finns tre akutsjukhus. Därutöver finns tre närsjukhus i Ljusdal, Sandviken och Söderhamn.

Norrlandspartiet vill bygga upp samma viktiga mellannivå i Västernorrland genom att utveckla vården i Härnösand, Kramfors och Ånge till närsjukhus. Samtidigt står vi fast vid att länet ska ha tre akutsjukhus i Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik. Det handlar inte om att bygga tre nya stora sjukhus från grunden. På samtliga tre orter finns redan verksamhet, lokaler och en mer avancerad vård än på många andra vårdcentraler. Startsträckan är därför förhållandevis kort.

I dag saknas en viktig nivå mellan vårdcentralen och akutsjukhuset. Många äldre, multisjuka och kroniskt sjuka är för sjuka för att klara sig hemma, men behöver samtidigt inte akutsjukhusets mest avancerade resurser. När det inte finns något alternativ hamnar de ändå på den dyraste vårdnivån.

Det kan innebära att patienter blir liggande på överbelagda avdelningar, i korridorer eller som satellitpatienter på exempelvis BB eller barnavdelningen. Så ska vi inte organisera framtidens sjukvård.

En äldre patient som behöver några dygns observation, läkemedelsbehandling, rehabilitering eller hjälp att stabiliseras inför hemgång ska inte automatiskt behöva läggas in på ett akutsjukhus.

Med underlag från regionens tjänstepersoner beräknar vi kostnaden för en vårdplats på ett närsjukhus till omkring 4 000 kronor per dygn. På ett akutsjukhus kan en vårdplats kosta omkring 10 000–15 000 kronor per dygn. Rätt vård på rätt nivå är alltså inte bara bättre för patienten. Det är också bättre ekonomi.

Det blir ännu viktigare under kommande år. Västernorrlands befolkning väntas minska kraftigt med 17 700 personer i arbetsför ålder fram till 2040 samtidigt som antalet personer över 80 år ökar med ca 4000 personer.

Färre människor i arbetsför ålder ska alltså vara med och finansiera välfärden samtidigt som fler äldre kommer att behöva sjukvård.
Svaret på den utvecklingen kan inte bara vara nedläggningar. Vi måste få mer vård för varje skattekrona.

Argumentet att Västernorrland inte skulle ha råd med närsjukhus håller därför inte heller när man jämför med Gävleborg. DRG används för att jämföra sjukvårdens produktivitet genom att väga vården efter hur resurskrävande patienterna är. Gävleborg ligger omkring tio procent lägre än Västernorrland i kostnad per DRG-poäng. Översatt till Västernorrlands kostnadsnivåer handlar skillnaden om storleksordningen över 400 miljoner kronor per år. Det är alltså hundratals miljoner kronor i skillnad i vad det kostar att producera sjukhusvård.

Samtidigt har vi tillsammans med regionens tjänstepersoner beräknat kostnaden för tre närsjukhus till omkring 55–60 miljoner kronor per år. Det motsvarar ungefär en halv procent av Region Västernorrlands totala budget. Produktivitetsskillnaden mot Gävleborg är alltså flera gånger större än kostnaden för hela reformen med tre närsjukhus.

Inte heller skatten är någon ursäkt. Gävleborgs regionskatt är 11,51 kronor, men 26 öre beror på att kollektivtrafiken har skatteväxlats från kommunerna till regionen. Justerat för det ligger nivån omkring 11,25 kronor, jämfört med 11,29 i Västernorrland.

Gävleborg klarar alltså en bredare sjukvårdsstruktur med tre närsjukhus utan ett högre jämförbart skatteuttag. Samtidigt producerar man sjukhusvården billigare och invånarna har högre förtroende för vården än i Västernorrland.

Det borde få Socialdemokraterna och Moderaterna att fundera över om problemet verkligen är att vi har för mycket vård ute i länet – eller om problemet snarare är hur de har organiserat vården. Efter år av nedskärningar och centralisering behöver Västernorrland en ny riktning.

Tre akutsjukhus ska kompletteras med tre närsjukhus. Patienter ska få rätt vård på rätt nivå och mer vård ska kunna ges nära människor. När Gävleborg klarar det finns ingen naturlag som säger att Västernorrland inte kan göra detsamma. Frågan är därför inte om vi har råd att tänka nytt. Frågan är om vi har råd att fortsätta som Socialdemokraterna och Moderaterna gör i dag.

Det behövs ett nytt politiskt ledarskap i Region Västernorrland – med Norrlandspartiet i spetsen.

Robert Thunfors
Oppositionsråd och 2 vice ordförande i styrelsen för Region Västernorrland

Elina Arab
F.d. regionråd och ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Västernorrland